Roskildefestivalen i Danmark firar 40 år i år och är utan tvekan skandinaviens största och mest etablerade musikfestival. 160 band spelar under fyra dagar på sex scener och bara antalet volontärer under festivaldagarna uppgår till den imponerande siffran 25.000 - enligt deras hemsida. Roskildefestivalen är också antagligen nordeuropas dyraste festival och en biljett kostar ca 2, 300 svenska kronor. Men bokningarna brukar vara bra. Och festivalen sägs vara lite av en upplevelse i sig (som alla större festivaler är). Av dessa 160 band känner jag dock endast till en bråkdel, mest beroende på att det är mycket danska indieorkestrar som spelar. Jag erkänner att jag inte har överdrivet bra koll på den scenen. Men här finns ändå en hel del guldkorn.
Headlines
Det är kanske mest för dessa band som jag skulle kunna tänka mig åka hit. Gorillaz, Muse, Prince, Prodigy, Patti Smith och Them Crooked Vultures är band som står högt på min önskelista över live-akter. Speciellt Gorillaz, Muse och Prodigy är band som jag lyssnat på sedan tidiga tonåren men aldrig tyckt mig ha råd att betala typ konsertbiljett på någon arena i Stockholm för, och dessutom lyckats missa alla festivaler de spelat på. Därför vore det grymt kul att glida omkring på festivalområdet och bara uppleva gamla minnen och stora konserter. Men biljetten är kanske lite för dyr bara för att dessa band ska motivera köpet. Them Crooked Vultures, Prince och Patti Smith hjälper dock till ordenligt mycket. Nephew och Jack Johnson är för mig helt ointressant.
Övrigt
Det finns så mycket band att skriva om på den här festivalen att jag helt enkelt buntar ihop det i en klump. Festivalen är nämligen så dyr och bred att det för många blir den enda festivalen man åker på. Trist och kul. Här är åtminstone de band jag är peppad på att se: Kings of Convenience, LCD Soundsystem, National, Robyn, Vampire Weekend, Beach House, Bear Quartet, Casiokids, Efterklang, Brother Ali, Converge och Florence + the Machine. Kul men inte så att man flyger i taket. Så att säga ... Hur som helst måste det alltså till något extra för att jag ska tippa över gränsen till att köpa en biljett där jag nu står och väger. Och detta extra är då sällskapet. Alla mina vänner verkar jobba i år igen och jag är ensam kvar (av de som har faktiskt har råd att gå utanför huset). Så det blir nog ingen dansk tur i år, men man hoppas ju på att bokningarna tar en med storm nästa år, så man kanske vågar skita i polarna. Vem vet?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar