Spelning: Totalt jävla mörker

Totalt jävla
mörker

Plats: Sticky Fingers
Betyg: 7/10

FOTO: Andreas Carlsson/ROCKFOTO

Klockan är kring halv elva och det annars så indiecrowd-dominerade Sticky Fingers har börjat fyllas av en för platsen minst sagt ovanlig publik. Tuppkammar, jeansjackor med nitar och patchade hoodies är snarare norm än undantag. Ingen verkar riktigt veta när spelningen börjar och alla tycks spänt vänta på att bandet ska gå på.

Plötsligt bryts indiedängorna från DJn utav högljudd rundgång från en gitarrförstärkare och bandet kommer upp på scenen. På bara ett par sekunder är hela utrymmet framför scenen fyllt och en mindre moshpit uppstår framför scenen. Bandet, som tycks vara i toppform denna kväll, bjuder på en otrolig välspelad och rutinerad show och den där känslan man får ibland av att ett band gör sig bättre på skiva är helt och hållet bortblåst. Totalt jävla mörker är om inte bättre så åtminstone minst lika bra live som på skiva och de bjuder verkligen på sig själva. Mellansnacket är kort och substantiellt och innefattar bland annat ett "pastorstal till församlingen" om "det enda kriget - klasskriget".

Överlag ger bandet ett gott intryck och det känns till skillnad från många andra svenska moderna hardcoreband väldigt brutalt och äkta. Någonting som däremot drar ner spelningen är att vakterna verkar vara ovana vid hardcorespelningar och vid ett flertal tillfällen bryter upp en överlag väldigt snäll och kamratlig moshpit med motiveringen att det inte är okej att slåss om man vill stanna kvar.