En glasögonhistoria

Igår var jag hos optikern för att göra ett syntest inför ett eventuellt införskaffande av terminalglasögon. Själv såg jag det mest som en rolig grej som jag gjorde bara för att lagen säger att man har rätt till ett par terminalglasögon om man sitter mer än en timme om dagen vid en datorskärm när man arbetar. Jag sitter ungefär sju timmar om dagen, vilket gjorde att jag tyckte mig ha lagen på min sida helt enkelt. Väl därinne skulle jag göra något lästest som alla med glasögon antagligen minns med någon form av skräckblandad förtjustning.

Hursomhelst så höll optikertanten för mitt ena öga vilket resulterade i att de annars så stora och tydliga bokstäverna plötsligt blev ett långt suddigt svart streck och lika enkelt var det konstaterat: jag har synfel. Varför skriver nu Simon om detta kan man kanske fråga sig? Jag kommer snart att komma till det. Jag valde hursomhelst ett par svarta horn rimmed-glasses i sann emo-prägel som jag tyckte fick mig att se intelligent ut (hur tokroligt det än kan låta såhär i efterhand). När jag stod där framför spegeln med dessa provbågar på mig så kom jag iallafall att tänka på musiker som jag starkt förknippar med att de bär glasögon, vilket också är vad denna artikel kommer att handla om.


Elvis Costello

Jag skulle förmodligen få stryk av både en och två personer om jag inte inledde den här posten med Elvis Costello, vilket jag alltså kommer att göra. Snubben som egentligen heter Declan Patrick McManus släppte sin första 1977 och har därefter fortsatt leverera mer eller mindre bra skivor egentligen ända fram till idag. Förra året adderade han även tv-shows host till sin gedigna meritlista i och med starten av programmet "Spectacle: Elvis Costello with" som även visas på svensk TV under namnet "Elvis Costello med vänner".

» Lyssna på "Elvis Costello - I want you" på Spotify (rekommenderas)
» Lyssna på Elvis Costello på Spotify


Omar Rodriguez-López

En annan musiker som får mig att associera till glasögon är Omar Rodriguez-López. Omar är mest känd som gitarrist i bandet At the drive-in som rönte stor framgång fram tills dess att de plötsligt splittrades. Ur detta föddes istället Mars Volta som även de kom att bli ett namn att räkna med internationellt. At the drive-in är ett emo/hardcore-band (faktiskt ett utav de bästa jag hört i genren) men inte att misstas med mindre begåvade band ur den senaste emovågen såsom Panic! at the disco och My Chemical Romance. Vad gäller Mars Volta däremot så är det ett experimentellt rockband som nog mest är kända för sina långa låtar - kring åtta minuter på skiva och ända upp till 20-30 minuter live. Omars soloprojekt som också går under hans eget namn däremot är någon form av experimentell spansk gitarr och är även det jävligt intressant. Av någon konstig anledning finns inte At the drive-in på Spotify så ni får hålla tillgodo med de andra två projekten.

» Lyssna på Mars Volta på Spotify
» Lyssna på Omar Rodriguez-López på Spotify



Olle Ljungström

Givetvis kan ingen lista av det här slaget vara komplett utan att nämna Olle Ljungström. Denna svenska popikon har för mig kommit att bli starkt förknippad med nördiga glasögon, inte minst sedan filmen "En film om Olle Ljungström" som förövrigt är det utan tvekan bästa musikerporträttet jag skådat. Olle klär utomordentligt i sina glasögon, ungefär på samma sätt som en ung Elvis Costello.

» Lyssna på Olle Ljungström på Spotify