Här om dagen så kom en av våra semifrekventa läsare, tillika min arbetskamrat, fram till mig och berättade att han hade ett artikelförslag. Han tyckte att vi borde behandla ämnet snygga skivomslag. Min spontana tanke var att det skulle vara lite som att bedöma ett konstverk utefter galleriet det hänger i, det vill säga någonting jag inte alls känner för att syssla med. Jag kunde dock inte släppa tanken och under helgen så fortsatte den att gnaga i mig och jag blev bara mer och mer övertygad om att det faktiskt är en bra idé. Omslaget är ju trotsallt en ganska viktig del utav att göra ett album konceptuellt såväl som ett konstverk i sig själv.
Utan innebördes ordning:
Alias - Unseen sights
Det här kan vara en utav de bästa mocksen någonsin. De flesta känner nog igen bilden som använts som grund till omslaget, men för er som inte gör det så är det omslaget till Bruce Almighty, en komedi med Jim Carrey som släpptes under tidigt 2000-tal. Filmen i sig är faktiskt helt värdelös, men i kombination med karikatyren av George W. Bush blir det helt enkelt för bra för att inte nämnas på denna lista.
» Lyssna på Spotify
Styrofoam - Nothing's lost
Styrofoam har vid det här laget släppt en hel hög med riktigt riktigt bra album. På just den här, Nothing's lost, har han samarbetat med ett helt gäng duktiga musiker, bland annat ovan nämnda Alias, Markus Acher från The Notwist, Ben Gibbard från The Postal Service och Andrew Kenney från The American Analog Set. Skivan är ett musikaliskt mästerverk i sig, men omslagethöjer det hela ännu ett snäpp. Bara en sådan sak som att den streckade linjen som vi ser under albumtiteln smyger sig vidare från framsidan och in på insidan av omslaget och över till skivan gör mig alldeles nöjd.
» Lyssna på Spotify
» Lyssna på Spotify
Why? - Oaklandazulasylum
Det här omslaget får tala för sig själv. Skivan i sig är riktigt bra den också, men omslaget står helt enkelt över vad jag är kapabel till att förklara i ord. Titta på det, lyssna på skivan, köp den och spela den i många år.
» Lyssna på Spotify
Sonic youth - Sonic nurse
Detta omslag är ju faktiskt ett konstverk i sig. Konstnären heter Richard Prince och konstverket i sig är en del av hans svit The nurse paintings. Inspirationen till dessa bilder kommer från estetiken hos omslaget till billiga pocketböcker, vilket givetvis också gör att denna bild lämpar sig väldigt bra som omslag till ett album. Precis som resterande nämnda album är även det här en riktig höjdarplatta som ni borde lyssna in er på.
» Lyssna på Spotify
Badly Drawn Boy - One plus one is one
Jag har alltid haft en fäbless för den typen av inredning som syns på detta album. Det känns magiskt och hemtrevligt och är dessutom förskräckligt vackert. Här har omslagskonstnären även infogat lite naturelement såväl i neder- som överkant vilket jag tycker föröjer stämningen ytterligare. Vackert sammanfattar det hela ganska bra.
» Lyssna på Spotify
Vi skulle gärna vilja veta vad ni läsare har för favoritomslag. Bombardera oss gärna i kommentarsfältet med bilder eller tankar.
Finns ju sjukt många fina.
SvaraRaderaSjälv gillar jag Kent - Du & Jag Döden, som ju är en helt amazing illustration som påminner lite om Skrotnisse. Gillar också såklart Andy Warhols banan-omslag till Velvet Underground and Nico (tror den heter så i alla fall).
Även otroligt uppfriskande och härligt med något så modigt som Beatles - The White Album som omfamnar tomrummet på ett sätt som bara går att göra en gång.
Kul! Ska kolla upp Warhol omslaget. Om jag inte minns fel så är det dock velvet revolver & nico som bandet heter alternativt bara velvet underground? Spännande hursomhelst. Tack!
SvaraRaderaBandet heter definitivt The Velvet Underground, men tror att skivan heter The Velvet Underground and Nico. Tack själv! Sjukt roligt med folk som vågar tycka saker.
SvaraRaderaJag diggar verkligen mittenalbumet i listan. Kan det möjligtvis vara Nevermind-bebisen som växt upp och således drunknat? :)
SvaraRaderaDock så missuppfattade du idén lite. Grejjen var inte endast själva skivomslagen, utan när man - liksom många likasinnade - dömt en bok efter dess omslag och faktiskt stött på en riktig pärla.
Ett exemepel är The Scientists, en underbart poppig indierockgrupp, vars platta With Love and Squalor jag stötte på i en skivaffär och tänkte "denna skiva måste jag ha," bara för att den *såg* så speciell ut. Jag hade aldrig tidigare hört gruppen, så döm av min förvåning när jag kom hem, satte skivan i spelaren, och faktiskt älskade den från börjar till slut! Det är än idag en utav mina favoritskivor.
.... och jag vet fortfarande inte varför just det skivomslaget tilltalar mig så.
@Rickard: Gjorde samma sak med Bergman Rocks första platta. Den som ser ut som röda korset fast det är grönt. Mycket bra skit!
SvaraRaderaSjälv hyllar jag nog Sonic Youthomslaget mest i Simons urval. Jamenarliksomkomigen. Överdrivet snyggt.