kulturkompaniet.


Visar inlägg med etikett vimeo. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett vimeo. Visa alla inlägg

onsdag 18 november 2009

En kort notis (bah) om Human Size Giants och Nutmeg


Det fanns en tid när jag mest lyssnade på band som Danko Jones, Mustasch, Gluecifer, Hellacopters och Foo Fighters. Den tiden är över och min musiksmak är långt mer vidsträckt, men jag hyser fortfarande stor kärlek för genren och ibland blir man påmind om varför.

För ett par år sen snubblade jag över Nutmeg i samma veva som jag och Simon bokade band till Fest i Valen (en småbandsfestival vintertid i Norrköping som nu gått i graven). Nutmeg lirar Hård Rock med orgel. Det är en vild blandning av riff, strokes-hintar och orgelmattor toppat med en röst som kan växla mellan Bob Hundvibrato och att skrika väldigt länge och hårt utan att det blir tråkigt. Det är dynamiskt, elakt och nyskapande. Tyvärr kunde aldrig Nutmeg ta sig till spelningen i Norrköping den där vintern för sångaren fick typ strupkatarr, vilket när man hör musiken kan tyckas naturligt. Nu är de lite småaktuella igen, bandet är just nu i studion och spelar in sitt andra album inför vilket jag är väldigt förväntansfull.

Lyssna på Nutmegs Myspace (min personliga favorit är Attention, den första låten jag hörde med dom typ vintern 05)

Eller kolla på den här videon.



->OBS - THIS IS SUPERFRESH, KOM IHÅG VAR DU LÄSTE DET FÖRST <- Det har snackats mycket om supergrupper den senaste tiden, alltså band med medlemmar som redan haft karriär några gånger. Inget som faller mig på läppen sådär direkt (varken konceptet eller några konstellationer jag hört talas om) men visar sig slutprodukten vara lyssningsvärd kan man säkert ha någon mer behållning av musiken än att kunna namedroppa bandmedlemmarna. Hur som haver finns det ändå en sammansättning som intresserar mig.



Human Size Giants
är ett nybildat riffrocksband från Norrköping med Medlemmar ur P.G. Lost (postrock), Last Days of April(poprock), Eskju Divine(episk pop) och Rawhypnols(punk) samt Devils Whorehouse(Dödsrock). I min smak är den sista helt ofattbar i kontexten men visst, resultatet (enligt ovan ekvation) är klart godkänt så jag kanske ska hålla tungan i munnen. Eller fingret från tangenterna.

Human Size Giants låter faktiskt skitbra med fet distbas, bra driv och varierad sång. Låter som något jag typ hört förut men ändå inte, vilket brukar betyda en blandning av många saker jag hört mycket. Det är ett bra betyg; jag gillar att känna mig hemma men ändå uppleva nåt nytt. Jag önskar uppleva live och jag vill definitivt ha en skiva med fler låtar än de tre på myspacen. Än så länge är allt nytt men så fort jag får reda på nåt får ni det också. En Video har de i alla fall lyckats pilla ihop. Passa också på att lyssna på Human Size Giants Myspace.





Håll det fortsatt riktigt där ute!

måndag 28 september 2009

Kalle Röds Lila Mixtape.



För alla de av er som undrar vad jag har pysslat med de senaste månaderna så är det i stort sett sammanfattningsbart med det här lilla mixtapet jag har sammanställt enbart för ert höga nöjes skull. Varför är det lila då? Det har att göra med en, för mig, stigande kärlek för estetiken som ofta följer med den här typen av elektronisk dansmusik (nu-disco/elektrohouse). 80talsfärgscheman och rymdäventyr. Ett lysande exempel är den här fantastiska videon gjord av Roboto med soundtrack av underbara franska datAs titelspår från albumet Skywriter.

roboto logo show reel 2009 from roboto on Vimeo.



Nu till själva innehållet.

Först ut är en (relativt i den här genren) gammal hit från NY-duon Chromeo, Tenderoni som mästerligt remixats av MSTRKRFT. Pumpande discodistar och fulsnygga synthar. Den följs upp av Englands främsta elektroniska hopp just nu, Fear of Tigers och den här låten är rykande färsk, en remix på Sound of Arrows låt Into the Clouds. Jag hoppas verkligen på att Fear of Tigers får ett större erkännande snart, för det förtänar dom verkligen. De spelade i Göteborg senast (tack vare bloggen/klubben Dödselektro) i juli och det får vi hoppas händer snart igen.






Engelska Frankmusik är näst på tur med låten Confusion Girl sublimt remixad av Russ Chimes och den följs av En mashup av sommarens hit av Crookers och Kid Cudi, Day’n’Nite och två andra låtar av Cicada och Just a band. Den kaliforniska kvartett som står bakom kallas för LBCK (kort för Long Beach City Kids) och träffade otroligt rätt här. Jag har hört alldeles för många remixer av den låten för att knappt tycka om orginalet längre men min kärlek är pånyttfödd. Huzzah!







Vill du ha nåt att sjunga på, så är Black Kids indiediscohit I’m not gonna teach your boyfriend how to dance perfekt med sin hookiga öppningsfras ”you are the girl that I been dreaming of, ever since I was a little girl” här i en remix av The Twelves. Uppföljaren i vårt lila rymdäventyr är en remix av turkiska Gooseflesh. De gav sig kast med en låt av Digitalism som heter Taken Away och kom ut på andra sidan med en discohit som får det att rycka i benen även på den mest förlamade pensionär. Avslutningsvis ger oss David e Sugar en grym remix av Rumble Strips Boys and Girls in Love, jag älskar det pianot.

Hoppas ni gillar det. Puss!

Klicka här för att tanka Kalle röds lila mixtape:
1. Chromeo - Tenderoni (MSTRKRFT remix)
2. Sound of Arrows - Into the Clouds (Fear of tigers remix)
3. Frankmusik - Distortion Girl (Russ Chimes remix)
4. Crookers vs Kid Cudi/Just a Band/Cicada - Rockets at nite (LBCK mashup)
5. Black Kids - I'm not gonna teach your boyfriend to dance (The twelves remix)
6. Digitalism - Taken away (Gooseflesh remix)
7. Rumble Strips - Boys and Girls In Love (David E Sugars shameless remix)